11e September..

Idag är det 10 år sen attackerna på World Trade Center. 10 år! Och ändå så minns jag det som om det var igår..
Jag satt på Hotell Post i Zermatt, i mitt vanliga hörn i snack-baren där Niluka jobbade. Eftersom jag alltid jobbade morgon och kväll (och då var ledig mellan typ 12 och 18,) så brukade jag hänga på Nilukas jobb. Det var liksom där vi samlades när vi var lediga. Så tittar jag upp på tv:n som hänger ovanför baren och ser ett flygplan som flyger rakt in i ett av tornen.. och jag tänker "Vad är detta för film?"..
Sen ser jag att det står CNN LIVE i hörnet och jag ropar till Niluka att sätta upp ljudet. Inte långt efter ser vi när det andra planet flyger in i det andra tornet. Det blir så sjukt och helt otroligt och fruktansvärt.
Jag vet att jag ringde hem till mamma och pratade med henne oxå och vi var nog ganska chockade båda två. Och ju mer information vi fick, ju mer osant blev det. Jag menar, hur mycket hade man hört talas om terrorism innan då? Nu blev det plötsligt vårt allra vanligaste ord.
Jag minns oxå att vi, på kvällen, hade en tv på i ett litet angränsande rum till restaurangen där jag jobbade. Vi sprang där fram och tillbaka så fort vi hann, för att se om något nytt hänt. Även några av våra gäster kom in och tittade. Det var märkliga dagar efter detta.

En annan sak jag minns nu är att jag för första gången var rädd för att flyga. Jag skulle hem till Sverige ungefär en månad efter att allt detta hänt och efter alla bilder på kraschade plan som matats in i huvudet var jag inte jättesugen att sätta mig på ett. Pappa frågade till och med till slut om han skulle köra ner och hämta mig! Men när jag vägde sannolikheten att det skulle hända pappa något på vägen mot att dom skulle kapa just mitt plan och köra in i en byggnad så blev det lite enklare att flyga. Säkerheten var på topp, i alla fall i Genéve. Jag vet att jag satt jämte ett äldre par från Danmark och vi pratade nästan hela resan. Jag brukar inte vara speciellt social när jag flyger men den gången var det precis vad jag behövde.
Jag har inte varit flygrädd fler gånger efter det tack och lov. Däremot måste jag erkänna att jag tittade lite snett på folk i "arab-utstyrsel" eller med turbaner på flygplatser precis efter.. och hoppades lite att dom inte skulle med mitt plan. Hur hemskt det än är, så var det ju det som man associerade med flygplan som flyger in i byggnader. Stackars människor som fick ta dessa fördomar från mig och många med mig. Tur dom inte läste mina tankar :)

Jag tror att många minns ganska exakt vart dom var eller vad dom gjorde denna dagen. Det ändrade ganska mycket i världen. Eller väldigt mycket rättare sagt.

Nu ska jag ha en lugn och skönt söndag. Förkylningen går på rätt håll så jag hoppas jag kan spela lite ikväll.
Tack för mig, hej!